Det är mycket nu.

Skämskudde på.

Det känns som hundra år sedan jag sist skrev ett inlägg här.

Och det är ju inte så att jag inte vill skriva - tvärtom!

Men sista veckan har varit galet splittrad. Splittrad på ett bra sätt också på sätt och vis. Men dock, fortfarande splittrad.

Det vill säga, jag har (lite för) mycket att göra.

Men det kommer ordna sig. Det har jag bestämt.

Lämnar en del uppdrag - går till nya.

Lämnar ett ställe - går till ett nytt.

Stänger en dörr - och fyra nya öppnar sig.

Struktur - struktur - struktur. Struktur för bövelen.

Som grädde på moset drar jag imorgon. Drar till Playitas - härliga Playitas, som jag inte träffat sedan 2012.

Playitas är stället dit jag åkte på min allra första träningsresa. Året var 2011.

Som Rookie. Som färsking. Som nybörjare. Som skiträdd. Som deltagare. Som relativt nyopererad i nacken. Som hyfsat klen. Med hyfsat dåligt självförtroende.

Den enda jag kände var Angelica, min PT, och vi hade känt varandra i typ tre månader.

Men titta så bra det blev!

Den här gången är jag "skiträdd" på ett annat sätt. Den här gången åker jag - för första gången - med som instruktör och Personlig Tränare.

Pretty awesome.